lördag 19 januari 2008

Separationsångest

Jaha, så var det slut då. HDK-tiden. Och jag som nyss tänkte att jag har tre långa terminer framför mig att gotta mig i bild och form. Vart tog tiden vägen? Snyft...

Visst ser jag fram emot religionsinriktningen, ja till och med delar av LAU-kursen, men när en epok tar slut är det alltid lite vemodigt (eller mycket). Ja, jag vet att jag är sentimental! Men det får man faktiskt vara ibland...

JAG VILL INTE SLUTA! INTE ÄNNU!

Men jag har lärt mig en massa. Det har jag verkligen. Konst har fått en helt annan dimension i mitt liv, liksom bild, form, kreativitet begrepp som gränser, mod, tillit, konflikt, problemlösning, feminism (ja, tänka sig, också feminism) etc. Och våra lärare har varit så underbara. Stöttande, hårda, förstående, drivande, ostrukturerade, men framför allt har de haft fantastiska ambitioner med kursen - vilka de också har lyckats införliva mycket, mycket bra. Tack i evighet!

1 kommentar:

Camilla Wu sa...

"Och våra lärare har varit så underbara. Stöttande, hårda, förstående, drivande, ostrukturerade, men framför allt har de haft fantastiska ambitioner med kursen - vilka de också har lyckats införliva mycket, mycket bra. Tack i evighet!"

Kunde inte sagt det bättre själv... instämmer!!!